Människor i mediedrev

Boken är efterlängtad, vi har fram till nu alldeles för lite kunskap om hur människorna mitt i en mediestorm reagerar och vilka konsekvenserna blir.

Anmeldt av Ester Pollack

Vad händer med enskilda individer när de blir utsatta för mediernas kritiska och negativa uppmärksamhet? Hur hanterar man att bli fokus i en skandal? När rubriker och uppslag i mänger basunerar ut att du är en skurk, en människa med dålig karaktär, en person som inte borde ha den position du har? När du måste gömma dig för tv-kameror och journalister som envetet följer dig och kräver kommentarer? Kanske blir din familj indragen, kanske duckar dina kollegor och kanske förlorar du jobbet.

DEN HÄR och många liknande frågor har undersökts i ett forskningsprojekt som letts av Fanny Duckert, professor vid Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo och Kim Edgar Karlsen, assisterande avdelningschef vid Voksenpsykiatrisk avdelning Vinderen, Diakonhjemmet sykehus, och som nu sammanfattats i boken I Medienes Søkelys. Till grund för projektet, som pågått mellan 2002 och 2015, ligger ett omfattande intervjumaterial vars kärna består av 27 män och 16 kvinnor från såväl politikens, som idrottens och kulturens områden, inom både offentlig och privat verksamhet. I området kultur ingår bland andra en grupp av kända norska programledare på TV, en intressant kategori att följa när de själva som journalister hamnar i en motsatt roll och blir utsatta för ett mediedrev.

DE FLESTA av de 43 intervjupersonerna har haft ledande ställningar och levt i stabila familjeförhållanden. Det gemensamma är att de varit del av en mediekritisk bevakning som i snitt pågått mellan 6 och 12 månader. Omfattningen av skandaliseringen varierar, anklagelsepunkterna likaså. Gruppen delades grovt in i moderat belastade (17) respektive hårt belastade (26) personer, byggt på individernas subjektiva upplevelse. De hårt belastade uppfattade att de helt saknade förmågan att kontrollera processen och bröt samman under skandaliseringens gång, de moderat belastade menade sig kunna kontrollera vissa delar av livet. Samtliga upplevde själva mediedrevet som överväldigande och skrämmande, och möten med journalister som en invasion av deras privatliv.

BOKEN ÄR efterlängtad, vi har fram till nu alldeles för lite kunskap om hur människorna mitt i en mediestorm reagerar och vilka konsekvenserna, kortsiktiga såväl som långsiktiga, blir. Litteraturfältet är begränsat, i Sverige har medievetaren Mia-Marie Hammerlin publicerat en etnologisk studie (2015), i Tyskland har kommunikationsvetaren Mattias Kepplinger publicerat några studier på temat.

DUCKERT och Karlsen skriver pedagogiskt och lättläst samtidigt som de inte väjer för komplexiteten i materialet. Författarna identifierar och diskuterar olika faser utifrån intervjupersonernas upplevelse när drevet drabbar: från möten med journalister och fotografer, till väntan på rubriker och uppslag och vidare till själva publiceringen och dess inverkan. De analyserar också de strategier som de utsatta använde sig av i försöken att bemästra sin situation, i form av hanteringen av medier och journalister, det dagliga livets rutiner och de egna emotionella reaktionerna.

FORSKARNA delar in strategierna i problemfokuserade och emotionsfokuserade, där de förra handlar om medvetna strategier för att påverka relationen till medierna och de senare försöken att påverka sig själv och de egna känslomässiga reaktionerna. En konklusion är att inga mediestrategier entydigt visade sig vara väl fungerande, de individer som lyckades bäst hade ett starkt socialt stöd i arbetsplatsen som avlastade och deltog i påverkan av medierelationen. Hur respektive arbetsplats tog sig an de utsatta för medieexponeringen, visade sig spela stor roll för hur individerna upplevde att de kunde hantera sin situation. De som fick stöd, kände sig stärkta och kom att klara sig bättre. Den värsta erfarenheten som samtliga vittnade om var upplevelsen av maktlöshet, av att förlora kontrollen över bilden av sig själv och ofta också över stora delar av livet. De allra flesta kom dock tillbaka till ett välfungerande liv, efter kortare eller längre tid, och med mer eller mindre hög livskvalité.

I VÅR medialiserade tid, där också sociala medier blivit en arena för negativ exponering, kan boken rekommenderas för alla som vill öka sin förståelse och reflektion runt människor i mediedrev.

Publisert 17. jan. 2018 10:27 - Sist endret 17. jan. 2018 10:27